Måttbanden som uppfyller EU direktivet

För måttband lika med eller längre än fem meter får de största tillåtna felen inte överskridas, när måttbandet utsätts för en dragkraft av 50 N eller andra kraftvärden som angetts av tillverkaren och markerats på måttbandet i enligthet därmed, eller i fallet med styva eller halvstyva måttband där det inte krävs någon dragkraft.



Tillåtna felen för klass 1 måttband L x 0,1 mm + 0,1 mm.

För måttband gäller följande, enligt EU direktivets produktspecifika bilaga.

Maximal avvikelse för olika modeler
•   Måttband Hultafors SL 3m: 0,4mm
•   Måttband Hultafors SL 5m: 0,6mm
•   Måttband Hultafors BT 5m: 0,6mm
•   Måttband Hultafors BT 8m: 0,9mm
•   Måttband Hultafors PR 3m: 0,4mm
•   Måttband Hultafors PR 5m: 0,6mm
•   Måttband Hultafors PR 8m: 0,9mm
•   Måttband Hultafors CC 10m: 1,1mm
•   Måttband Hultafors CC 20m: 2,1mm
•   Måttband Hultafors CC 30m: 3,1mm

Notera att även Måttband Hultafors SL och PR 3m håller klass 1, trotts att det formelt inte omfatas av regelverket.

Dessa tolleranser måste sättas i relation till godkända kaptoleranser enligt 1090, först då man inser att avvikelsen på 1,3 mm på en 12 meters längd på måttbandet är litet i jämförelse vad standarden tillåter. Sker däremot kapningen med modern välunderhållen kapautomat,är avvikelsen troligen mindre än vad måttbandet har i tolleranser och mätningen blir lite banal.

Tumstockar som mätinstrument

Man kan generellt anta att alla tumstockar inköpt utanför lågprishandeln är anpassade utifån EU-direktiven. Dessa håller tyvärr en mycket lägre klassning, EU klass 3. Vad det innebär är en felmarginal på 1,2 mm på en två meterssträcka. Enligt Standard skall kapning som håller klass 1, inte avvika mer än 2,1 mm på så korta längder. I och med det så hamar tumstocken gott och väl inom marginalen även om ambitionen oftas är att ha snävare toleranser.



Det finns krav på märkning, det viktigasten är tumstocken skall vara CE-märkt och att det finns en utmärkning av vilken klass den håller.

Skjutmått regleras av ISO / DIN

Skjutmåttet är en standardprodukt och har en geometrisk produktspecifikation inom ISO sedan 2019. SS EN ISO är en harminoiserad standard, men DIN 862 finns fortfarande kvar i omlopp och till försäljning. Standarderna reglerar utformningen på och tolleranser för, de olika skjutmåtten. CE-märkning av skjutmått finns inte, då det inte regleras av EU regler, utan märkning utgörs av ISO eller DIN, även om detta inte alltid skrivs ut tydligt nog på verktyget.

Den största felkällan vid mätning med skjutmått antas bero på avläsning, av den anledningen finns även digitala skjutmått. Dessa har enligt DIN en högre upplösning än de analoga, någon som inte regleras enligt ISO.

Nogrannhet för Diesella digitalt skjutmått: 0,03 mm
Nogrannhet för Diesella Analogt skjutmått: 0,05 mm

Skjutmått är märkligt märkta

Det CE-märken som förekommer på digitala skjutmått avser elektroniken och inte skjutmåttet som mätredskap.
I tabellerna på baksidan hittar du även texten Metrisk ISO, men det avser gängan i tabellen och inte själva skjutmåttet.
Så om du inte hittar tydlig märkning med DIN 862, ISO 13385 eller ISO 17025, så rekommenderar vi att du noggran kontrollerar dokumentationen.

Andra skjutmått

Observera att det finns skjutmått på markanden som inte följer dessa standarder och har oklara upplösningar och toleranser. Detta eftersom det inte finns någon tvingande EU-direktiv gällande skjutmått. Dessa kan därmed inte med gott samvete användas inom EN1090. Andra har avläsning på 0,005 mm och noggrannhet på 0,02 mm och de kommer med kalibreringscertifikat enligt ISO 17025. Sådan nogrannheten är inte användbar inom stålbyggnad och kräver dessutom periodisk kalibrering, något vi vill försöka undvika.

Ett bra skjutmått, utifrån vårt perspekti, följer DIN eller ISO standard och har ett pris lågt nog att motivera ett byte, framför kalibrering.

Varför använda klassade mätinstrument

Vilka delar av din verksamhet kräver klassade mätinstrument

I vårt EN1090 arbete utgick vi primärt från att alla redskap som vi använder var tvungna att följa viss standard. Men efter att ha tittat närmare på vad vi gör, så tittade vi på vilka toleranser vi behöver förhålla oss till. När vi kapar en balk, rör eller stång, så är kraven två. Längd och vinkel är de två kriterierana vi tittar på, så det var givet. Men vi behöver självklart kontrollera godstjockleken på materialet, så att vi kapar rätt produkt, men för det momentet behöver vi inte ett nykalibrerat redskap med dess tolleranser. Om vi tittar på en KKR så kommer 100x100 i flera tjocklekar, vi behöver kunna välja rätt och så länge skjutmåttet inte visar närmare en halv milimeter fel i intervallet 3-6 mm, så klarar det uppgiften. En KKR har desutom en godkänd avvikelse i tjocklek som överstiger skjutmåttets tolleranser och bredden kan diffa +/- 0,5 mm.

Inventera ditt behov innan du bestämmer vilka verktyg som skall bytas / kalibreras. Lyft gärna frågan på revisionen, så du får ett verksamhetspecifikt besked, att förhålla dig till.

Hur ofta skall du byta / kalibrera

Även om EN1090 inte är direkt kopplat till ISO, kan man luta sig på antagandet att kalibrering skall ske enligt ISO 17025, som reglerar inte bara hur ofta mätredskap skall kalibreras utan också av vem.

Enligt ISO skall kalibreringen utföras minst en gång per år och den som utför kalibreringen skall vara Certifierad att utföra detta. Du kan alltså troligen inte utföra kalibreringen själv med tron att det är tillräckligt för ett godkännande.

Nyinköpt mätutrustning kan alltså med gott samvete användas i ett år, innan den behöver bytas / kalibreras.

Mer information om EN1090 och mätinstrument

Är du intresserad av att veta mer om hur vi tillämpar reglerna för mätinstrumet i vårt EN 1090 arbete?

Kontakta vår 1090-ansvarige via formuläret.